Jag läser att Jonas Gardell hatar Lundells Öppna landskap. Jag ler lite, eftersom jag inte heller har hittat fram till den sången. Jag hatar den inte emellertid. Den är bara lätt ointressant.
Vad jag dock undrar är hur man vågar öppna käften om man är ansvarig för pekoralet Aldrig ska jag sluta älska dig. Varje gång jag hör den så vill en del av mig ha det till att det är ett skämt, som Gardell tänkt ut, och att han någon gång i framtiden kommer att avslöja att det bara var på skoj. "Trodde ni verkligen att det var på allvar? Hahahahaha!"
En annan del inser den bistra verkligenheten. Det är på riktigt. Han sjunger den själv så fort han får chansen och Mark spelade den i sitt sommarprogram för ett par år sedan. Nåd!
Det kan inte vara alltför skoj att som artist, författare eller konstnär få en dålig recension. Någon jäkla tyckare har synpunkter och tar sig friheten att skita på ens verk. Inte sällan sker det ju med sarkasmer och i en nedlåtande ton.
Jag läser gärna recensioner. Jag försöker hitta hyllningarna och bottennappen. Det som ligger i mittenskiktet är ju inte lika intressanta.
Vinrecensioner är ofta extra underhållande med sitt härliga språk. Den absolut roligaste recensionen jag någonsin läst var just en recension på ett svenskt mousserande vin. Det var en totalsågning rätt igenom. Slutklämmen löd:
"Ett vin att korka upp när Kronofogden kommer på besök."
Australienbloggen flyttar till Vagabond
10 år sedan
2 kommentarer:
Jag fnissade gott när jag läste om vinet och fogden. Tack för tipset, nu slipper jag stå tomhänt när jag får fogden på besök. Det duger ju inte med gevalia då!
Ang Gardells låt: Musiken har han snott från Ike & Tina Turner (de har inte skrivit den men sjöng den) We had it all, heter den.
Samma melodi. Fast bättre.
Skicka en kommentar