lördag 27 september 2008

Morgonkonversation

På morgonen brukar 2-åringen ibland komma in och lägga sig bredvid mig i sängen. Det är skönt att ligga och mysa en stund, tycker hon. Efter en stund brukar det bli att vi börjar prata lite. Så här kan en typisk konversation mellan oss låta en sån där söndagsmorgon, då solen tittar in lite försiktigt i glipan mellan rullgardinen och väggen:

Jag: Har du det bra?
Dotter: Ja.
Jag: Sover storasyster fortfarande?
Dotter: Ja
Jag: Vad tror du om krisen i Mellanöstern?
Dotter: Det ser svårt ut. Båda parterna har liksom målat in sig i varsitt hörn.
Jag: Så känner jag också. Kanske skulle Israel tvingas till lite fler eftergifter om USA frös sitt ekonomiska och militära stöd.
Dotter: Ja, och de på Västbanken måste nog ge upp hoppet om att alla flyktingar ska få återvända, fast vet du pappa?
Jag: Nej vaddå?
Dotter: Kanske bär ändå Israel det största ansvaret för att det ska bli fred.
Jag: Hur menar du då?
Dotter: Israel är den starkare parten.
Jag: Jo, förvisso
Dotter: Det är som Bamse säger: Är man väldigt stark så måste man också vara väldigt snäll.

1 kommentar:

Sandra sa...

Hmm det är något som känns lite knepigt och lite fel i detta inlägg kan inte sätta fingret på vad direkt. Men funderar en stund till....


*funderar*

Jo nu kom jag på vad det var kollade hon verkligen bara på storasyster, utan att väcka henne?