Jag är djupt besviken på dessa skåningar. Varför följde man inte Göteborgs exempel från EU-kravallerna 2001? Där stod polisen först och tittade när inresta bråkmakare gjorde gemensam sak med de lokala krafterna på yttersta vänsterkanten och slog sönder allt de kom åt på Avenyn.
Men ett par dagar senare gav man tillbaka, och så man gav tillbaka sedan! Man lät nationella insatsstyrkan med automatvapen i högsta hugg rycka upp några sovande 17-åringar ur sina sovsäckar inne på en skola och föra ut dem på skolgården, där de fick ligga i regnet på marken och lyssna på farbror polisernas glåpord i en timme. Sedan ljög man ikapp i det rättsliga efterspelet om vem som hade ansvaret och vem som gav order om ingripandet, och ingen fälldes.
Vad tusan håller ni på med där nere i Malmö? Att er polisledning, precis som kollegorna i Göteborg 2001, är ett gäng fega, inkompetenta kärringar, vet vi nu. Var är nationella insatsstyrkan nu när ni behöver visa er handlingskraftiga? Finns det inget dagis där man kan slå till i jakt på sprängdeg i modelleran? Kan ni inte bränna ner någon korvkiosk, vars innehavare setts gå förbi ett bokcafé med vänsterlitteratur? Kan ni åtminstone inte lobba in några tårgasgranater i en pingstkyrka? Ni skulle ju ha kommit undan med det!
- Jag har kissat ner mig.- Jag vill till min mor!
1 kommentar:
Juni 2001. Jag var höggravid och sneddade över skolgården på Huitfeldska, som låg mitt emellan mitt jobb på Götabergsgatan och mitt hem i Landala. Överallt låg människor på magen och en polis vinkade åt mig att stanna. Jag pekade på min mage och fortsatte gå, önskade att de skulle ignorera mig. Någon ropade efter mig och jag skyndade på steget. Jag vände mig aldrig om.
Några timmar senare var sonen född. Än i dag ryser jag när jag tänker på den dagen.
Skicka en kommentar