Ibland när jag läser en bok så kommer jag till en passage när jag inser att ett pärlband av händelser kommer att inträffa. Till exempel ska någon ge sig av. Jag kommer att få läsa om hur det ska packas ner saker i väskor, hur väskor ska stuvas in i en bil och hur man sedan ska kryssa genom rusningstrafik för att ta sig ut ur staden. Jag ser med viss bävan fram mot att behöva läsa det.
Sedan vänder jag på bladet och författaren konstaterar att ”en timme senare var de en bit utanför staden”.
Jag fylls med lättnad över att slippa läsa om det. Jag fylls också av beundran för hur smart författarens lösning är.
Jag ska få lära mig lite tricks av den sorten. Jag har fått ett presentkort på en skrivarkurs.
Australienbloggen flyttar till Vagabond
10 år sedan
2 kommentarer:
Åh, Grattis till det presentkortet! När jag läste H. Nessers van Veeteren serie noterade jag hur han allt tidigare för varje bok upprepede adjektivet "luguber", men bara en gång i varje bok! Var det medvetet eller är han bara fantasilös?
(Plus att jag listade ut vem mördaren var för snabbt, det gillar inte jag!)
Det är inte skoj när man knäcker gåtan för tidigt.
Nästan värre är när den skyldige visar sig vara någon person i utkanterna av handlingen; trädgårdsmästaren som krattade löv i andra kapitlet eller liknande.
Skicka en kommentar