Nej till sänkt bensinskatt

På vägen in till arbetet upptäcker jag att jag färdats tillbaka i tiden. Min bil är en tidsmaskin! Helst av allt hade jag velat åka till senare hälften av 1700-talet och vara med på kapten Cooks resor i Stilla Havet.

Tyvärr var min tidsbil inställd på 1990-talet, då orden klimatförändring och global uppvärmning var okända begrepp. På radion hördes nämligen en man, som var ordförande för något så osexigt som Bensinskatteupproret. De vill ha sänkt skatt på bilbränsle. Förresten så var det ett skämt det där med tidsmaskinen. Det finns inga tidsmaskiner.
Tyvärr så skämtade mannen i radio inte. Han vill ha en skattesänkning med 2 kr/l nu till att börja med. Jag måste skriva det igen: Han vill ha en skattesänkning med 2 kr/l nu till att börja med. Hmmm, det hjälpte inte. Jag förstår inte hur han tänker.
Vi skriver 2008 och jorden värms upp i en takt som är rent skrämmande, men han vill att det ska bli billigare ett köra bil. Det ska vara dyrt att köra bil! Vi ska använda bilen så lite som det bara går.
Det enda vettiga argumentet är att övriga utsläpp beskattas väldigt lågt i jämförelse med drivmedel, men rätt väg är inte att utjämna nedåt. Det är de andra skatterna som på sikt måste upp, och där är EU en väg att gå. Till och med miljöpartister medger ju nu att vi bör vara kvar i EU just av den anledningen att vi kan ha möjlighet att påverka miljöpolitiken för Europa och inte bara lilla Sverige.

Vi ska satsa på utbyggnad av kollektivtrafik och möjliggöra för fler att arbeta hemifrån åtminstone ett par dagar i veckan.

Sänkt bensinskatt = nattståndet 90-tal.