Idag på förmiddagen var jag på möte på en annan del i Företaget. Jag var inbjuden i egenskap av webbexpert. Hmmmm…
Jag hade vetat om det i flera veckor, men varför förbereda i god tid när man kan göra det i sista sekunden?
Ja, det blev inte riktigt i sista sekunden utan igår eftermiddag som jag satte mig och gick igenom punkterna som skulle tas upp. Jag kände mig ganska säker när jag åkte hem igår.
Idag på morgonen skulle jag finslipa och kolla upp ett par saker innan jag stack iväg till mötet. Då hör en kund av sig. Någon har fuckat upp en fil och inte bara förstört navigeringen på ett ställe utan på alla siter som låg under deras startsida. "Vi behöver hjälp nu!!!"
En febril felsökning tog nu vid. Efter en stund hade jag hittat felet, backat tillbaka "bandet" till 05.00 imorse och skrivit ett hastigt mail om att "nu är det ok igen".
Under tiden hade klockan blivit 5 minuter över dags-att-gå och allt kändes väldigt stressigt. I sista sekunden kom jag ihåg att ta med mig en bärbar dator och rusade ner till parkeringen.
Givetvis hittade jag ingen parkering utanför det andra kontoret och jag tvingades kryssa runt en stund innan det blev en ledig plats. Ut ur bilen och snabbt upp till konferensrummet. Som tur var skulle dom ta en bensträckare och det gav mig en stund att pusta ut och packa upp mina saker.
På vår våning har vi två laptops som man kan låna för möten och dylikt. Den ena har bara de mest elementära programmen och den andra har dom programmen som jag använder i mitt arbete. När jag packade upp datorn inför en förväntansfull skara webbredaktörer så insåg jag att jag hade fått med mig datorn som saknar dom programmen som jag skulle behöva för min genomgång. Scheisse!!!
Jag kände mig inte som webbexpert då, kan jag tala om. Snarare webbperplex kanske. Jag tror att det var då som min deodorant gav upp.
Fast det kändes snart bättre. Det fanns en dator där med rätt mjukvara och det blev ett bra möte, även om det dröjde en stund innan jag kände mig lugn.
Nu kom det precis ett mail, där hon som bjöd in mig, skriver att det var uppskattat och att dom gärna vill att jag kommer tillbaka senare i vår. Kul!
Nu är det snart dags att åka hem. Det ska bli skönt.
Australienbloggen flyttar till Vagabond
11 år sedan
1 kommentar:
Men visst är det skönt när man har viss erfarenhet att luta sig tillbaka på? Det hade jag äntligen uppnått i förra jobbet. Nu har jag bytt och är nere på noll igen. Starkt jobbat!
Skicka en kommentar