Förhandlingarna har brutit ihop totalt. Positionerna är låsta.
5-åringen hävdar sin rätt att från garaget hämta in trehjulingen. Den skall sedan användas som ett fortskaffningsmedel inomhus.
Jag påpekar det starkt olämpliga att ta in detta fordon, då det är smutsigt och antagligen skulle åsamka skada på det relativt nyslipade parkettgolvet i vardagsrummet.
5-åringen menar att cykeln går att tvätta av och sedan kommer att framföras med största försiktighet.
Jag kontrar med att det skulle bli jag som skulle tvätta cykel och att det inte finns med på min att-göra-lista idag.
Dessutom är jag helt emot konceptet med utomhusleksaker som tas in i huset. Därtill för jag också fram mina farhågor att trösklar och dörrposter skulle komma att kunna ta skada av inomhusfärder på cykel.
Här väljer 5-åringen att ta till stridsåtgärder. Hon ger upp ett illtjut, vilket får mig att ställa in förhandlingarna och bestämt uppmana henne att "ta resten uppe på ditt rum."
5-åringen förklarar även hon att förhandlingarna definitivt är över och att hon nu ämnar flytta hemifrån.
Jag håller med om att det kanske är den enda utvägen.
Nu befinner vi oss i det skedet att det viktigaste har packats ihop. Kudden, grisen och munspelet har lagts i en väska. Jag ber en stilla bön om att åtminstone munspelet kommer att flytta för gott. 5-åringen, kudden och grisen är välkomna tillbaka, men munspelet får gärna bege sig ner i en aktiv vulkan eller självmant sänka sig ner i närmaste vattendrag.
Australienbloggen flyttar till Vagabond
11 år sedan
8 kommentarer:
Ha ha ha!
Jag har alltid sagt att mina barn kommer att ha en karriär som fackliga förhandlare framför sig, om dom vill.
Snacka om låst läge! Jag kommer att följa utvecklingen med stort intresse. Vilket är postgirokontot man ska använda om man, med ekonomiska medel, vill underlätta att konfliken löses fredligt?
Det löste du bra låter det som. Men så är hon bara fem, de är lätthanterliga då. Vänta ett år! Sexåringar kan få för sig att vilja gifta sig i Afrika, och är så gott som kapabla att sätta planen i verket.
http://www.aftonbladet.se/wendela/article4128442.ab
(Jag ser vid närmare åsyn att den tilltänkta bruden faktiskt var bara fem. Men nog måste väl den äldre i komplotten ha varit den pådrivande?)
Behöver jag komma upp som faklig medlare och ta tag i detta ärende?? ;)
Ta det lugnt, IA, vår vän har läget helt under kontroll. Han kan sin Astrid Lindgren och följer föräldrainstruktionen indirekt given genom Pelle flyttar till Komfusenbo. Flickan kommer tillbaka, med en erfarenhet till i bagaget. Förmodligen även med sitt munspel...
(Hade förresten inte också Pelle med sig ett munspel på sin rymning? Kuslig synk isåfall...)
Uppdatering: Hon backade till sist från sina krav och packade upp sina saker.
Nu ligger hon och sover och är väldigt söt ... när hon sover.
Och ja! Jag skulle inte vilja möta henne i en förhandling när hon är vuxen. Hon pratar omkull mig redan nu.
Gud vilken underbar redogörelse över en förhandling! Jag behövde ett sånt skratt!
Det är ju jätteroligt! Kommer ihåg mina egna rymningsförsök, packade ner okokt pasta som proviant och satte mig bakom et sånt där litet elhus på lagom avstånd så jag kunde se hemmet och tänkte, nu kommer dom minsann ångra sig...
När ingen kom o letade fick man skamsen traska hem igen...*s*
Skicka en kommentar