fredag 23 januari 2009

Vem är jag?

Jag sover dåligt på nätterna. Jag ligger vaken och funderar på hur livet kommer att bli nu. Kanske snubblar jag över något jobb snart; ett arbetsgivare som faktiskt vill att jag ska komma och arbete för dem.
Det har varit tre stora motgångar på den fronten den här vintern. Idag ska jag dessutom iväg in till min snart f.d. arbetsgivare och skriva på pappret för mitt avsked. Om två månader är jag arbetslös. Jag kanske var enfaldig, men jag trodde inte att jag skulle bli det någon mer gång. I alla fall skulle det inte hända så snart.

Jag vet att man inte ska förväxla vem man är med vad man gör. Det är ändå svårt att låta bli. Träffar man nya människor så är frågan efter man presenterat sig nästan alltid: "Vad jobbar du med?"
Frågan "Vad gör du?" tillåts flyta ihop med "Vem är du?"

Så vem är jag? Vem är jag nu? Vem är jag om två månader? Vem är jag om ett år?

Jag sover som sagt dåligt på nätterna. Det handlar inte så mycket om pengar. Vi lever inte på marginalerna. Det handlar just om vem jag är. Om jag nu inte är IT-konsult längre, vad är jag då? Jag vet att det kommer att ordna sig, men lik förbannat sover jag dåligt. Jag vill veta nu vad, när, hur då, var osv.


10 kommentarer:

Froggy Mama sa...

Du är en omtänksam, intelligent och fantastisk människa som sträckte ut dina händer och höll tag när det stormade. Får jag sträcka ut en hand till dig den här gången?

Howdy Sailor sa...

Du är smart, snäll, charmig och en suverän skribent. Och så har du vackra ögon ...

MissMythos sa...

Du klarar detta!

Kram

Mattias sa...

Du ska ju bli fotograf har vi ju bestämt. Eller har vi inte?
;-)
Ärligt talat... tuff utmaning du står inför. Men meningsfull som få. För grejen är ju den att du inte är it-konsult, inte svensk, inte skribent, inte någon av alla etiketterna. Du är bara du. Och ju mindre det går att definiera dig, desto större är möjligheterna att förverkliga den du verkligen är, eller hur? Utgå från att du är INGEN SÄRSKILD. För i samma stund föds möjligheten att vara BARA DU.
Kom ihåg att livets budskap alltid ska förstås tvärtom. Mannen blir inte manligare av att ensidigt utveckla sin manlighet; tvärtom, det slutar med att han struttar omkring som en flicka, titta på militärparaderna... Mannen blir manlig i kraft av sin kvinnlighet.
På samma sätt är det med universums tomhet. Den är fullhet.
Och väldigheten talar om närhet.
Det är så det funkar, helt enkelt.
Nu säger jag som Jung igen: grattis, du kommer att göra fina upptäckter.
Och SEN... får du jobb. Promiss!

Mattias sa...

Således bör du tolka livets budskap i nuvarande situation såhär (förtydligar):
Du är så mycket mer än vad du vet om.
Du kan så mycket mer än du tror.
Beredd att greppa det?

Pysseliten sa...

Ja, jag känner igen mig, det är så lätt att identifiera sig med sitt arbete!
Visst kan man ha en yrkesidentitet vare sig man har jobb eller inte, men den har inget med arbetsplatsen att göra! Jag anser att jag är en forskare och materialvetare oavsett om jag har jobb eller inte, det var en lättnad när jag själv insåg det!

Superkex sa...

Det tar tid att bygga upp en identitet och rätt som det är får man börja om. Dessutom med tuffa förutsättningar.

Det går men skit mår man emellanåt, främst för att man inte valt läget själv.

*kram*

E sa...

Det är Nu livet gett dej chansen att skriva mer än på bloggen. Du är suverän på det. Jag älskar att läsa det du skriver ...alltid!!!
Lycka till!

E sa...

ps..på tal om att vara den man är och inte vad man arbetar med...läs mitt inlägg från den 8 okt, individfri tid och fritid.
(fina ögon)ds.

Ullah sa...

Jag håller på dig.