Nyårslöften

Jag har inte gett något nyårslöfte i år. Har ni? Jag brukar ha svårt att hålla nyårslöften.
En gång lovade jag att fullfölja en fasta. Det gick mindre bra. Dag två var jag på seneftermiddagen så fruktansvärt hungrig och grinig att omgivningen bönade och bad om att jag skulle börja äta igen, och jag åt! Gud så jag åt, och sedan fick jag ju grymt ont i magen.
Ni ser, nyårslöften är inte bra.

För att sedan komma undan mitt löfte så menade jag att jag i själva verket inte hade lovat att fullfölja en fasta utan att förfölja en faster.
Nu gjorde jag i och för sig inte det heller.

När Socialdemokraterna någon gång på 80-talet hade dagisplats åt alla (endast barn dock) som vallöfte (vallöfte = politikens nyårslöfte) lockades nog en och annan att rösta på dem. Tyvärr så hade inte alla barn dagisplats, när nästa mandatperiod närmade sig sitt slut.
Då gick Ingvar Carlsson ut och meddelade att det inte hade varit ett löfte; det hade varit en målsättning. Med ens kände sig alla föräldrar med barn i kö till förskola sig lite mindre svikna...

Jag tänker för en sekund eller två bli socialdemokrat! Jag känner hur varma tankar om fackföreningsrörelsen kommer över mig. Jag får lust att klä mig i kofta och loafers med bjällror. Jag kontemplerar en stund över Ådalen. Jag kollar in ett tal på YouTube med Mona, där hon pratar ”så att folk ferstååår.”
Så… nu kan jag avge några nyårsmålsättningar!

Jag ska skaffa ett nytt jobb. Gärna snart...
Jag tänker parallellt arbeta för att på sikt kunna göra det som jag egentligen tror att jag vill göra: Göra musik och skriva. Riktigt hur det praktiskt ska gå till vet jag inte idag, men jag ska fortsätta att blogga och under året införskaffa det som behövs för att kunna spela in musik här hemma.
Jag ska göra fler roliga saker: Hälsa på kompisar, gå på fler konserter t.ex.
Jag ska inte dras ner i negativa tankespiraler.

Så där, nu tar jag av sossekoftan för den här gången.

Nu är det nytt år och det är en ny dag. Nya möjligheter, nya chanser!