måndag 19 januari 2009

Det rustas för strid

I veckan äger sista förhandlingsrundan angående min och några kollegors uppsägning rum. Första omgången den 8 januari lär ha gått till facket. Min chef hade enligt fackombudet kommit dåligt förberedd och dåligt påläst. När detta blev uppenbart för henne själv och de övriga närvarande tappade hon humöret. Tänk om man hade varit en fluga på väggen där.

Inför sista förhandlingsdagen på onsdag har parterna rustat för drabbning. Min chef kommer nu att flankeras av två(!) jurister. Är det någon mer än jag som slås av tanken att hon hett eftertraktar att bli av med mig?
Å andra sidan har facket bullat upp med två specialister på bemannings/konsultbranschen, varav den ena influgen från Stockholm.
Jag kommer att tänka på hur ett gäng nördiga tonåringar ställer upp sina pjäser inför en omgång rollspel, typ Drakar och Demoner.

- Härmed förklarar vi mötet öppnat!



- … och sålunda avser vi säga upp Pseudonaja och hans kollegor pga av arbetsbrist, (Arbetsrätt 2:13)


- Arbetstagarsidan anser att varslet i högsta grad bryter mot turordningen! (Arbetsrätt 3:53)


- Då det ej kan anses meningsfullt att i detta läge sätta in ett utbildningspaket kan vi möjligen gå med på att förlänga uppsägningstiden med en månad. (Arbetsrätt 5:65)


- De som förhandlar hårt skall också fika (Korintierbrevet 12:41). Är det sålunda mötets önskan att nu bryta för kaffe och semlor?


- Ja för bövelen!

7 kommentarer:

Superkex sa...

Gud vad jag blir sugen på att jobba som anställd igen. Eller, kanske inte... :/

Tur att du verkar kunna ta det med en klackspark iaf. Jag fixade det inte.

Break a leg! :)

Michadelica sa...

Man kanske skulle skriva en sån där storsaga à la Tolkien om dessa varseltider, vem vet, om 60 år blir det kanske storfilm av'et. Men det är ju synd att man troligtvis är död lagom till att det går att dra in pengar på den storyn...

*håller tummarna för att det löser sig med jobb för Pseudonaja*

Howdy Sailor sa...

Är det inte härligt när någon slåss om en! Nä allvarligt, jag undrar i vilket skede man glömmer bort att det är människor och deras familjer det handlar om.

Jag kommer ihåg Dungeons and Dragons från min gymnasietid. Det var då man gillade Ultravox och lovade att aldrig mer bära brallor som inte var insydda nertill.

IA sa...

Ja himmel ska själv på liknande förhandling i slutet på veckan.. Ska tänka på detta då!! men kan för min gud inte se mig själv som, en av dina krigs herrar ;)

Anonym sa...

...helt plötsligt hoppar medarbetaren upp och knockar huvudet i taket för att hitta en extra bägare med energi när den andre påminner om att detta spel INTE är Nintendo....*skrattar rått*

Det blir ju så klart och tydligt hur det går till på de där "förhandlingsmötena" när du så fint illustrerar dem så där :)

Anonym sa...

Väldigt roligt och speciellt intressant det där sista, om fikapaus. Vi hade en konflikt med vår arbetsgivare för några år sedan (som vi slutligen vann) och detta till stor del pga av en fet man från Journalistförbundet. En riktigt garvad förhandlare, jurist, hästhandlare och bakelseälskare.
Journalistförbundet (via hans kreditkort) bjöd oss storligen på grandios fika och man började så smått inse vart fackföreningsavgiften egentligen går. Till Tjockfarfars fikakonto, uppenbarligen.

Pseudonaja sa...

Superkex: Jag klacksparkar ena sekunden för att nästa sekunder känna mig bitter. Välkommen till min blogg förresten!

Mic: Undrar vilken framtida hunk som skulle gestalta mig? =)

Howdy: Jag tror att facket överdriver dramatiken en aning för att se bättre ut. Jag kommer att ta tillbaka de påståendet om de förhandlar fram en drömdeal åt mig.
Dancing with Tears in my Eyes med Ultravox kan jag fortfarande lyssna på.

IA: Synd att du inte förhandlar åt mig. Det hade säkert blivit bra.

Paljettenq: Mmmm, de går säkert ut och tar en öl efteråt också.

Nonsensakuten: Arbetsgivaren vinner nästan alltid. Det är egentligen bara frågan om hur stor segern blir. Oavsett hur det går på onsdag så kommer jag att lämna företaget och det var ju det som dom ville...