Glöm inte 18 oktober!

För några år sedan på en fest klev en kompis kompis fram till mig. Han var nog inte helt nykter. Han var dessutom allmänt oberäknelig och ingen som jag hade speciellt mycket till övers för. Jag blev inte mer positivt inställd till honom, när han plötsligt stack fram handen och grep om mina privata delar mellan benen. Jag stirrade på honom och kände mig lätt chockad. En sekund senare tog ilskan över: "Gör det där en gång till och jag kommer att sparka dig hårt på organet!"

Och det är just om organ som det här inlägget ska handla.
Det har redan uppmärksammats i flera bloggar, som t.ex. Heja Abbe att det snart är Europeiska donationsdagen. Närmare bestämt är det den 18 oktober.
Om du inte redan har anmält att du kan tänka dig att donera dina organ så varför inte göra det nu?

Jag är av åsikten att när jag väl dör så kommer jag inte att ha någon som helst nytta av hjärta, njurar, lever etc. Jag är så mycket mer än min kropp och vad som händer med jaget är en betydligt mer intressant fråga än hur mycket som blir kvar av förpackningen, som jag vandrar omkring i. Därför delar jag gärna med mig.

Idag går en hel del organ till spillo, dvs de transplanteras inte, eftersom den som de sitter i inte har lämnat sitt godkännande. Har man inte heller meddelat sin familj om hur man vill ha det, så är risken stor att någon, som hade kunnat bli frisk tack vare en transplantation, får vänta ännu längre eller i värsta fall dör.

Är det inte också en ganska häftig tanke att man genom sin egen död kan skänka livet till någon, som kan leva vidare i många år? Om du, jag eller någon annan skulle ryckas bort för tidigt, så tror jag att det kan ge en liten tröst åt dem som sörjer oss, om ett av våra organ kan hjälpa någon, som är i akut behov av kanske ett hjärta eller en njure, att leva vidare.

– Stora ord, tänker ni. Har du anmält dig själv då?

Ja, det gjorde jag för flera år sedan. Jag skickade in ett formulär till Socialstyrelsen att jag upplät mina organ till transplantation.
Det fanns också en möjlighet att undanta ett eller flera organ. Jag är inte riktigt säker på varför man skulle vilja göra det. Möjligen om man har nyttjat alkohol i stora mängder så kan ju en lever komma att vara till mer skada än nytta för den som får den...
Själv kunde jag inte låta bli att kolla om det fanns någon humor på Socialstyrelsen, så jag kryssade i rutan att jag ville behålla ett organ och skrev sedan "Närborrar, nostrils".

Jag räknade kallt med att det skulle komma någon form av reprimand från myndigheten. "Det här är minsann inget att skoja om. Fyll i rätt och skicka in igen!"
Någon på Socialstyrelsen hade emellertid humor! När mitt donationskort kom med posten så stod det prydligt på svenska och engelska att jag har undantagit mina näsborrar från donation.

Nu är det er tur att anmäla er till registret. Undanta något kul om ni har lust!