söndag 21 december 2008

Mission completed

Min bror och jag har i ganska många år tävlat i vem som kan ge den andre den vedervärdigaste julklappen/födelsedagspresenten. Det har inhandlats kläder i second hand-butiker, hemska souvenirer (typ nagelklippare med Eiffeltornet på) och mycket dansbandsmusik på vinyl. Nu har denna tradition legat nere några år, men ikväll har jag inte bara blåst nytt liv i den. Jag har tagit traditionen till en ny, farlig nivå.

Det hela började för drygt ett år sedan då vi i lunchrummet på Företaget satt och pratade just om vad för hemska presenter man kunde ge. En kollega berättade om en After Eight-vagn, som hade vandrat runt i hela hennes bekantskapskrets. Själv sa jag att drömmen vore att ge min bror en porslinsdalmatiner i naturlig storlek, eftersom det var just det värsta som någon av oss kunde tänka sig att få.
After Eight-kollegan erbjöd då något som var ganska nära den mardrömmen: Hon hade en hiskelig porslinstiger hemma. Ville jag ha den för ett framtida presentskämt? Om jag ville!

Några dagar senare stod tigern och väntade på mitt skrivbord, när jag kom tillbaka från lunch. Den hamnade sedermera i garaget därhemma i väntan på nästa födelsedag. Nu valde brorsan att avstå från kalas, när han fyllde i höstas. Då slog det mig att jag behövde ju inte göra detta på det gamla viset, dvs slå in grejen och sedan med ett elakt leende lämna över paketet. Jag kunde helt enkelt smuggla in tigern i hans hem för att sedan ställa den någonstans. Ett, tu, tre så skulle han ha en ny prydnad, som kom från ingenstans. Idag kom tillfället.

Min brorson firade sin åttonde födelsedag och vi var ditbjudna. Tiger hämtades ut från garaget och dammades av en aning innan det bar iväg. Vi anlände och pojkens presenter överräcktes i dörren. Utanför bakom en blomsterlåda lämnades tigern i sin påse.

När presentöppningen sedan började såg jag min chans. Alla, inklusive min bror med fru, riktade sin uppmärksamhet på brorsonen och paketen. Ingen såg hur jag smet ut och hämtade tigern, kilade upp för trapporna till TV-rummet, flyttade lite på en bordslampa och satte porslinskissen på plats.
Sedan var jag snabbt tillbaka hos de andra och ingen upptäckte "nykomlingen" under tiden vi var där.

Nu sitter jag och väntar på att telefonen ska ringa.

– Vart tar du mig?


– Är detta mitt nya hem?


– OK, det blir väl bra.

10 kommentarer:

linda sa...

och du tog bilder också! bra jobbat!

Helene sa...

Haha, den här kuppen måste jag ju bara stjäla av dig och efterapa.

Grattis till ett väl utfört mission!

IA sa...

Ja grattis!! Har telefonen ringt än..?? Ha Ha Ha!!!

Mrs Li sa...

HA HA HA HA!!! Underbart!
Jag tycker också att det skulle vara roligt att testa att ge bort en sådan sak inslagen till någon som man inte känner så väldigt bra och låtsas att man ger bort den på riktigt.

Jag ser SÅ fram emot att få höra reaktionerna från brollan....

MissMythos sa...

hahahahah
stackars din bror .. hahah

Nonsensakuten sa...

Så förbannat kul!
Sånt här är hur roligt som helst.
Min sambo brukar berätta ett tv-minne som också handlar om dessa hiskeliga utsmyckningsfigurer. Jag har inte själv sett det men tydligen har SVT-Sverker en gång i vredesmod kastat en trädgårdstomte i sin berömda tunna i Plus. Tomten var så stor att tunnans lock ej kunde slå igen utan det som möter tittarna när lamporna dämpas, musiken körs igång och eftertexterna rullar är denna fula porslinstomte som pillemariskt kikar in i kameran.

Tesa sa...

Hur kul som helst och den är stooor!! Jag önskar jag fick se minen....

Pysseliten sa...

Så diskret! En sån måste min bror bara ha! (han är vääääldigt petnoga med vad som kommer innanför dörrarna till sitt hem)

Comvidare sa...

Du är ond - i dina bästa stunder! Jag måste också låna den idén.

*gnuggar händerna i förtjusning medan onda halvan av hjärnan smider lömska planer*

Ullah sa...

Vad stor den var! Nu väntar vi på fortsatta rapportering. Eller kanske din bror redan planerar en bestialisk hämnd?