En fredagsintervju

Eftersom jag inte kan komma på något bättre så intervjuar jag mig själv lite stillsamt så här på fredagsförmiddagen.

God dag på sig, Pseudonaja! Det är något spänstigt och ungdomligt över dig denna dag.
Det där var ingen fråga utan ett påstående; ett påstående som kan komma att belönas med en kall öl någon gång ikväll.

Vad har du för helgplaner?
Jag ska fixa lite i trädgården och plinka lite på mina gitarrer och midikeyboarden.

Hur kommer fredagsmyset att firas i det pseudonajska huset?
Idag siktar vi på färska skaldjur – räkor och ett par krabbor.

Du som är så musikintresserad; vad lyssnar du just nu på?
Jag njuter just nu av Heaven&Hell, dvs Black Sabbath med Dio på sång. Det är en upptagning från Radio City Music Hall från 2007. Den är ruskigt bra och jag blir nästan lite flickfnissig när jag tänker på att jag ska se dem om mindre än två månader.

Vad önskar du dig allra mest nu?
Fred på jorden? Eller kanske att någon kunde ge mig pengar för att skriva. GE MIG PENGAR FÖR ATT SKRIVA!

Är det speciellt realistiskt?
Nej, kanske inte. Men någon kanske kunde tänka sig att betala för att jag inte skulle skriva. Ge mig bara ett bud! Vi ska säkert komma överens.

Är det roligt att bli intervjuad?
It’s a dirty job but someone’s got to do it?

Är det något som du likt en vis man skulle vilja säga till dina läsare?
Ja, Astrid Lindgren var inte nazist. Sluta och tjata om det!


Där reser sig Pseudonaja upp. Han sträcker på sig lite lättjefullt men spänner samtidigt sina kraftiga muskler, som för ett ögonblick verkar leva sitt eget liv. Med målmedvetna steg går han bort till spisen, fyller på sin tekopp och går ut i trädgården.

Är det måhända någon av mina läsare som skulle vilja bli intervjuad?