Härom veckan kom jag till Ellös på Orust lagom för att se min mammas man landa en fångst på ca 50 krabbor. Fick jag några? Så många jag ville. Jag bestämde mig för att 12 stycken var en jämn och fin summa och dessutom det antal som jag hade lust att skrubba av och sedan koka.
Koket gick bra och sedan dukades det till fest. Ungefär halvvägs in i måltiden biter jag i något hårt. Jag spottar ut och äter obekymrat vidare.
Senare på kvällen känner jag mig med tungan i bakre delen av överkäken. Det måste ha fastnat något för det känns kantigt och vasst där det borde vara runt och slätt.
Ni har säkert alla redan gissat rätt. Jag hade bitit av en tand. Cirka en tredjedel av sista kindtanden innan visdomstanden är av.
Om ett par timmar ska jag vara hos tandläkaren. Det är troligt att en försvarlig del av min skatteåterbäring kommer att hamna i hennes börs.
Jag har sju krabbor kvar i frysen. Jag är inte så sugen längre faktiskt.
7 kommentarer:
Usch och blä! Jag har en ovana att i tid och otid åka till tandläkarn'n i tron att jag bitit av en tand (ja, väldigt onödigt dyrt!) tills jag förra året faktiskt verkligen bet av en tand, på riktigt! Ungefär en tredjedel av en kindtand!
Aj! Usch! Stackare...
Nästa inlägg!
Jamen välkommen in i gänget. (fast du var egentligen först.)
Är det ett ålderstecken? ;)
Nonsens: det kommer...
Den positiva biten i det hela är att visdomständerna är ju bara att rycka ut iallafall, det hade kunnat bli ännu värre om du var tvungen att laga.
För du valde väl inte att laga en tand som ändå inte syns och som är de enda som fortsätter växa vidare om de inte slits ned som de ska?
Tesa: Det var tanden innan visdomstanden.
Innanvisdoms-tanden, är det samma sak som okunnig-tanden?
Skicka en kommentar