torsdag 20 november 2008

Råttor i källaren!

Ja, det är faktiskt sant. Jag har råttor i källaren. Det hade jag inte väntat mig. Jag var där nere för att leta efter något annat när jag fick syn på dem; i en påse i frysboxen. Uppenbarligen hade jag tänkt ett par månader i förväg på reptilmässan i Kristianstad och köpt både mellanstora och fullvuxna.

Min nya orm tog två upptinade råttor på raken nu ikväll. Den andra lät bli eftersom den ska ömsa snart. (Då äter de sällan, fast jag hade en kobra en gång som alltid åt. Det var tacksamt, eftersom eventuell överbliven ormmat slängdes in i hennes terrarium och försvann. Jag fick till och med henne att äta fiskfilé uppskuren i sväljvänliga bitar. I övrigt var det en mycket otacksam orm, som alltid högg efter husse.)

En av mina smyckesnokar äter en liten mus

10 kommentarer:

Howdy Sailor sa...

Ormar som äter är så coola.

När jag jobbade i Grand Canyon fick jag lära mig att "ta bort" ormar, eftersom rädda människor hade en tendens att döda dem. Det var alltså för att skydda ormen, inte människan, vi gjorde det.

Tekniken gick ut på att närma sig ormen bak-/ovanifrån och snabbt gripa om nacken (vi hade klykor men använde ofta händerna när vi glömde klykorna hemma). Sedan bars ormen iväg några hundra meter. Det var ju en nationalpark så de var alla fridlysta.

De flesta ormar var gophers, en del rattlers. Och nu kommer jag till saken: När skallerormen var färdigömsad (under några veckors tid) hade den ingen skallra, så det var inte lätt att veta om man skulle se upp. Menar du alltså att den hade mindre aptit då så att det kanske inte var så farligt?

Anonym sa...

Jag har möss i vardagsrummet!

Pseudonaja sa...

Howdy: Du tog skallerormar i nacken? Skallran satt väl kvar förresten, den bara lät mindre? Varje ömsning ger ett nytt segment, tror jag.
De flesta ormar äter inte när de är i den blå-grå perioden 1-2 v innan ömsning. Det är då som det mellan skinn och hud utsöndras ett ämne, som får huden att lossna. Då blir ormen grå-blå över ögonen vilket gör att den ser sämre.
Även om de ogärna äter då så kan humöret bli sämre. Jag tror inte att det skulle vara mindre farligt att hantera giftormar då alltså.

Ullah: Riktiga eller datormöss? Vi hade en musattack i vårt hus förra hösten men i år har vi hittills inte märkt något. Vi har en sänder som skickar ut någon sorts störvågor som mössen inte gillar, och det verkar fungera!

Anonym sa...

Riktiga. De är husdjur.

Anonym sa...

*mums*..?

Alltså det är ju märkliga varelser de där ormarna.. som en enda stor tarm med ögon och tänder. Men rätt vackra, men inte när de äter :)

Howdy Sailor sa...

Nej Pseudo, jag minns inte att jag tog någon skallerorm i nacken, däremot gophers. Fast ett av mina roligaste minnen var när min tvillingbror -- över två meter lång -- låg och solade och en skallerorm gjorde honom sällskap. Grannen sa att han hade aldrig hört en så stor man skrika så gällt förut.

Pysseliten sa...

Överbliven ormmat = en halv råtta?? Skulle jag ha svårt att slänga vidare!

Tesa sa...

Glupsk rackare alltså om hon försökte sätta i sig även dig?

Pseudonaja sa...

Ullah: Hur fastnade du för möss?

Howdy: En sån scen det måste ha varit. Ormar är ju inte arga av naturen utan fortsätter med "sitt" även om en människa är i närheten, försatt att människan inte gör några häftiga rörelse. Jag har själv haft mycket giftiga ormar som ringlat över mina boots.

Pysseliten: Inga halva djur. För ormar gäller allt eller inget.

Tesa: Nej, men hon försökte bitas, den rackaren.

Anonym sa...

Jag vet inte om det är just jag i familjen som fastnat för dem...

Hur fastnade du för ormar? Det kan du kanske berätta någon gång!