Vänner

Det har hänt att jag stött på människor i mitt liv; människor som sedan har kommit att betyda väldigt mycket för mig.

När de inte är närvarande på samma vis längre så känns det tomt. Ekande tomt.

Också morötter kan komma varandra nära

Meet the meat

Va? Vadå jag kan inte ligga här? Jasså där, ett par familjepack blandfärs och en stor kartong med karrébitar. Tänk, jag märkte inte ens att ni la dom där. Än sen, förresten? Vad bryr jag mig om sånt? Jag har ju slutat att äta kött. Det är synd om djuren. Nej tacka vet jag en fräsch sallad. Vet ni hur mycket bättre man mår av vegetabilisk kost? Man får en härlig massa energi och gott smakar det också. Ta en morot, vetja! Att inte ni tar varsin kopp kaffe och går in och sätter er i vardagsrummet och tar det lugnt. Eller ännu bättre, gå ut i trädgården! Jag tror att det håller upp nu. Stäng dörren noga om er så att… så att det inte kommer in några getingar. Nej jag vet, det är ingen getingsommar men man vet aldrig. Givetvis är animalieprodukterna i säkra tassar. Inget kommer att hända dom under min vakt. Inte en sena kommer att krökas så länge ligger här. Ut med er nu!

Pride för vem?

Någon i en annan blogg, vilken kommer minns jag inte, skrev att det var tveksamt på vilket sätt det kunde hjälpa homosexuella i Litauen om homosexuella i Stockholm står på lastbilsflak och visar upp sina piercade bröstvårtor.
Det är en intressant och provocerande tanke: Att Pride skulle vara kontraproduktivt. Är Prides numera enda egentliga funktion är att vara en gatufest bland alla andra. Att sprida evangeliet till Syd- och Östeuropa kanske inte låter sig göras med lite västlig frigjordhet?
Vad tror ni?

På tal om evangeliet så förstår jag inte varför katolska kyrkan har så mycket mot homosexuella. Deras präster har ju sodomerat korgossar på samtliga kontinenter sedan långt tillbaka.
Oj, skrev jag det som jag tänkte? Ja, det gjorde jag visst.

Det ska va husbil!

Vi bor på camping i ett par dagar. En husbil är hyrd, körd och parkerad på en campingplats i Dalsland.
Som den nyförlösa campingbebis jag är, oroar jag mig hela tiden för att göra något tokigt som får vana campare att gå i husvagnstaket. Jag kan ju inte alla koder. Jag vet inte vad som inte passar sig. Stegar man fram, skakar hand och presenterar sig med namn och hemort? Måste man acceptera en välkomstgrogg av tvivelaktiga ingredienser, som erbjuds av de i grannhusbilen? Är det kutym att bjuda tillbaka och bör man fresta med något likvärdigt eller räcker det med ett par kalla öl?

Jag hade inte behövt oroa mig. Våra grannar verkar vara tämligen osociala; en kort nick och sedan var det bra.

Dock stötte jag på något nytt i diskrummet. Jag klev in där för att diska och möttes av en kort nick av det holländska paret, som redan höll på med sin disk. När de så sedan var klara lämnade de rummet med ett ”Tack!”
Vad menades med det? Tackade de mig för att jag tyst och utan att starta bråk stod och diskade? Tackade de mig för att jag spred lite trivsel genom att lukta av både öl och snaps? (Sill och potatis till middag…) Var det kanske ett ironiskt tack för att jag luktade lördag?

Vad säger ni campingvänner? Tackar man när man lämnar diskrummet? Är det förresten något annat som jag bör veta? Råder det ett generellt förbud mot bondage på campingar? Hälsar man på ägarparet med honnör? Får man mikra våta kläder i den gemensamma mikron? Lämnar man över en rökt sik i samband med utcheckning?

Man on the moon

Ikväll ska jag kolla på alla program som SVT bjuder på i samband av 40-årsjublileet av första månlandningen.
Att sätta en man på månen innan 60-talets slut var givetvis en del av rymdkapplöpningen. Det var ju Kennedy som initierade projektet i syfte att gjuta mod i stukade amerikaners självkänsla efter att Sovjet både blev först med att skicka upp en satellit, Sputnik, i omloppsbana runt jorden och att skjuta upp den första människan, Gagarin, i rymden.

Eftersom Sovjet var motståndaren så hade USAs rymdprojekt militära förtecken. Det har det förresten fortfarande. På vissa flygningar med rymdfärjan är en del eller alla uppdrag som utförs hemliga.
NASA är visserligen en civil myndighet men större delen av astronauterna i Apolloprogrammet var stridspiloter från början.
Det var tänkt att Buzz Aldrin skulle bli den förste mannen på månen. Nu var Aldrin militär och i sista stund kom man på att det kanske vore snyggare om en civilist blev först med att kliva ner på månytan.
Tur var kanske det, eftersom Aldrins första ord när det blev hans tur efter Armstong att trampa månsand, var något i stil med ”Great, it feels great!”

Han borde ha haft Hawaii-skjorta och en blåhårig tant vid sin sida...

Stapplande, kulinariska steg

Igår fanns det tre sorters nygrillad fisk på bordet: Lax, svärdfisk och marulk. Till det serverades potatis från det egna landet samt en sås på gräddfil, vitlök, dill och ett par andra saker, som jag inte minns.
6-åringen, som en väldigt petig med mat, åt som en häst. När hennes tallrik och alla fat var tomma så utbrast hon:

– Pappa, det här var väldigt gott. Det finns bara en sak som är godare och det är mat från McDonalds!

Idag var vi och lämnade 6-åringen hos hennes farmor, där hon ska vara i ett par dagar. 3-åringen var purken, eftersom hennes exklusiva vistelse hos farmor för tre veckor sedan redan var vatten under broarna. Som kompensation fick hon därför bestämma vad vi skulle äta till söndagsmiddag.
Följaktligen har vi festat loss ordentligt på spagetti med korv idag.

När ska de börja önska sig konjaksflamberad kalvnjure?

Scannerefterlysning

Så här ligger det till, mina vänner. Jag har ungefär en miljard diabilder från resor och annat skoj. Det är bara en tidsfråga innan diabildsprojektorn pajar ihop totalt och då kommer antagligen både expertis och reservdelar att saknas.
Till hösten kommer jag att starta ett nytt projekt, till vilket bilder som jag har just som diapositiv kommer att behövas.

Jag har alltså två anledningar att överföra mina diabilder till ettor och nollor. Nu behöver jag hjälp från er att lura ut vilken scanner som passar bäst för ändamålet. Då det rör sig om en ansenlig mängd diabilder så bör den kunna scanna flera åt gången. Givetvis är egenskaper som snabbhet och bra pris också önskvärda.

Har ni några goda råd? Har ni själva scannat av en hysterisk stor hög diabilder?

Fler knepiga uttal

Howdy Sailor kommenterade mitt förra inlägg så här:

Uttal kan driva mig till vansinne, särskilt allmänhetens uttal av "vänort" som ju borde vara "vän" + "ort". Ändå säger nog 99 procent "vääään-ort", alltså med långt "ä". Den väna orten.

Varför?

Ja, varför?
Själv undrar jag varför man ibland att inför en utflykt på dagis blir ombedd att fixa massäck till barnen. Massäck? Varför inte säga matsäck?

Namnet på Nordens största nöjespark borde heller inte vara svårt att säga. Ändå hör man folk ofta kalla stället för Lisseberg. Vad hände med Liseberg?

Har ni fler exempel på hur vanliga ord och namn misshandlas uttalsmässigt?

King Kong

Härom kvällen gick King Kong, nyinspelningen av Peter Jackson, på tv. Jag brydde mig inte om att titta, eftersom jag hade fått för mig att den hade fått dålig kritik. Jag tror att jag förväxlade den men nyinspelningen av Hulken, men då var det för sent.

Dock funderade jag lite kring hur vi uttalar denna filmtitel. Vi borde säga King Kong med betoning på Kong som ju är namnet.
Istället säger vi King Kong med betoningen på King på samma vis som vi säger ping-pong. Är inte det lite galet?

Pärlor för svininfluensa

Jag önskar ibland att jag hade någon sorts medicinsk utbildning. Jag skulle vilja kunna ifrågasätta och föreslå lite mer de stunder då någon nära anhörig eller jag själv måste underkasta mig andras kunskap.
När man kommer in till barnakuten så bjuds det upp till dans but it takes two to tango, som det brukar heta. Är man lekman och knappt det så är man hjälplöst två steg bakom och får finna sig att i långsam, långsam takt placeras i väntrum, undersökningsrum, väntrum, nytt undersökningsrum och att berätta samma sak för receptionspersonal, undersköterska, sjuksköterska, läkare, läkarstuderande etc.

Då kanske även ultraljud hade kommit före lavemang, vilket kanske också hade underättat för samtliga inblandade. Ultraljudet kanske till och med hade kommit någon gång under första kvällens närmare sex timmars vistelse på Drottnings Silvias barnsjukhus och inte under andra dagens fem timmar, vilket hade kunnat utesluta blindtarmsinflammation.

6-åringen hade väldigt ont i magen. Hon var inte förstoppad (men lavemang blev det ju ändå) och det var inte blindtarmen. Ultraljudet visade friska njurar, lever, tarmar men ingen blindtarm (om den hade synts så hade det varit ett dåligt tecken.)

Vi åkte hem - trötta men lättade.

Jag tackade förresten min lyckliga stjärna för iPhonen. När det blev som långtråkigast kunde jag bjuda dottern på en Youtube-kavalkad med Pippi, Emil, Madicken och Nalle Puh. Hurra för tekniken!

Något som slog mig var hur svininfluensaberedda man var. Alla frågade om någon i familjen hade haft besvär i de övre luftvägarna. Sköterskan frågade om vi hade varit utomlands någon gång de senaste veckorna. Killen som reparerade kaffeautomaten undrade om vi hade legat på något utländskt sjukhus under det senaste halvåret... nej inte men nästan.

Det är en epidemi på väg.

Ingen respekt i Midsomer

Här hemma följer vi troget Morden i Midsomer. Som jag skrev förra sommaren har vi dessutom som tradition att äta scones och dricka te framför tv:n när det sänds.
Jag tycker att årets avsnitt håller ganska hög kvalitet och det är synd att det bara är ett avsnitt kvar. Är det någon som vet varför det bara är fyra episoder i år? I vanliga fall brukar det väl vara sex stycken?

Något som har förvånat mig genom alla år som folk har tagits av daga i parti och minut i grevskapet Midsomer är hur respektlösa engelsmän är när polisen vill förhöra sig (och dem) om ett och annat. Barnaby och hans side-kicks tvingas ofta småspringa efter folk in i växthus, ut på åkrar och in i ladugårdar för att få svar på viktiga frågor såsom "Var befann ni er när Mr Baxter fick en yxa i bakhuvudet?" eller "Hade miss Smith skrivit ett testamente innan sitt plötsliga frånfälle?"
Om polisen hade tilltalat mig så hade jag släppt allt jag hade för händer. Hade polisen velat prata med mig om ett mord så hade jag inte promenerat in i en antikaffär och tvingat konstapeln att lufsa efter mig.

En sak som stör mig betydligt mer är att Barnaby numera rattar en Volvo. Det är fanimej lågt. Det är som att hänga en leksaksbanjo om halsen på Eric Clapton eller som att servera partygrillare med bröd på Nobelmiddagen. Skärpning!

Översättar-Helena skriver roligt om vem som i själva verket ligger bakom samtliga mord i Midsomer.

Brian Wilson

Jag använder sällan ordet legend. Jag använder sällan orden geni.
Äsch förresten, jag använder båda orden kanske lite väl generöst, men i detta fall så står jag för det fullt ut. Jag pratar om Brian Wilson; den musikaliska motorn, sångskrivaren, producenten och arrangören i Beach Boys.
Jag anser att han är befinner sig på samma höga nivå som herrar Lennon/McCartney och Paul Simon vad gäller låtskrivande och hans sångarrangemang är helt fantastiska.

Den 30 augusti spelar han med sitt band i Göteborg och jag har biljetter. Visst är Brians röst inte vad den var på 60-talet, men han är ändå Brian Wilson; geni och levande legend.




Fantastiska sångharmonier

Dagens ord igen

I mars hade jag just lurat ut vad väderspänd betyder.

Nu är jag lite osäker emellertid; inte minst med gårdagens blixtnedslag. Jag känner nu att det snarare kan handla om dessa elektriska urladdningar i sommarnatten, dessa spänningar. Väderspänning.

Exempel: Vi blev alla lite bekymrade när det stod klart att det var väderspänning i luften.

Åskan slår till och myran biter ifrån

Jag vaknade 03.30 av att blixten slog ner. Det lät om en smällare exploderade i övre hallen. En fjärdedels sekund senare kom åskknallen.
Jordfelsbrytaren fungerade som den skulle, men telefonerna, bredbandsmodemet och den trådlösa routern stektes.
Satt i telefon med Telia och försäkringsbolag i ett par timmar på förmiddagen.
Åkte och köpte nytt efter lunch samt kostade på mig ett par nya högtalare också.

6-åringen och jag gick iväg till "mitt" hallonställe i eftermiddags för att plocka lite. Jag mindes strax vad som hände, när vi skulle göra samma sak förra året. Då som idag efter två minuters plockning kröp en myra upp på hennes ben och bet.

– AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJ! Jag vill gå hem!

Nästa år vid den här tiden kommer jag att gå själv till hallonsnåret.

Sex i bilen

Den stora kvällstidningen tar upp ett mycket angeläget ämne: Sex i bilen.
Volvo och Renault är två bilar, som nämns som extra bra för bilsex. Jag är försiktigt skeptisk.

Den känslan förstärks när jag ser att man tydligen inte får ta av sig kläderna. Tittar man noga så ser man att han eventuellt faktiskt har hasat ner byxorna en aning. Hon däremot har trosorna (modell tantunderbyxa) långt uppe. Vad får de ut av detta?
Hon håller dessutom i ratten. Är bilen i rörelse? Vad gör hon med den andra handen? Växlar hon? Rattar hon i något intressant på radion? "Älskling, direktsändningen av partiledardebatten i Riksdagen börjar nu."

Det verkar trist att ha sex i bilen.

Just when you thought it was safe to use MS Word

Jag har inte sett den jäveln sedan 2001 eller så. Jag trodde inte att den ens fanns i de nyare versionerna av Words. Jag vet inte heller med vilken trollformel eller tokigt knapptryck, som jag lyckades få fram den ur sina gömmor.

Nu sitter den där nere i vänstra hörnet och hånler åt mig. Ibland lägger den sig i mitt arbete och har små "käcka" förslag. Jag behöver inga käcka förslag, när jag ordbehandlar.

Jag hatar den! Hur får jag bort den?

Elvis och Jacko

Tidningarna varken kan eller vill släppa taget om Michael Jackson. Han var helt enkelt för bra och för konstig för att inte skriva om nu när han kilat vidare.
Jag funderar en stund på vad Jackson själv tycker om saken, om vi för ett ögonblick antar att han "befinner" sig någonstans mer än hos en begravningsbyrå samt hjärnan hos Dr Frankenstein. Jag tror att Micke är lite snopen men samtidigt nöjd över att slippa hela skiten. Tanken på en gammal Michael Jackson är ju bara den smått bisarr. Det insåg han säkert själv också.

Nu när det egentligen inte finns så mycket kvar att skriva om så kommer alla rövarhistorier som den om hans hjärna. Den må vara sann men hur intressant är det egentligen? Skiter vi inte ganska högtidligt hans pannlobs inre?
Tydligen ska han ha varit så gott som helt skallig också. Jag läser bara ca 5% av allt som skrivs, men jag skulle klicka på en länk om jag utlovades en paparazzi-bild på Jacko med skinande hjässa.

Jag hade även tänkt skriva några rader om att det bara är en tidsfråga innan någon påstår att Michael Jackson faktiskt fortfarande lever; att han har iscensatt sin egen död osv.
Givetvis har detta redan skett.

Nu skyndar jag mig istället att skriva att det bara är en tidsfråga innan någon skapar inte bara en kult kring Michael Jackson utan en religion, såsom en hög tokiga amerikaner gjort med Elvis.

Varför siktas förresten Elvis mest i servicebutiker? Varför ser hans fans honom alltid i färd med att plocka prylar i en korg inne på någon nattöppen shop on the corner?
Är det för att Elvis-fans handlar i stort sett allt de behöver i servicebutiker? Är det för att Elvis handlade/handlar i stort sett allt han behövde/behöver i servicebutiker. Är det för att Elvis innan, eller möjligtvis efter, sin död tecknade ett fett kontrakt med samtliga större servicebutikskedjor i USA. Det skulle onekligen förklara ett och annat.
Jag undrar var Michael kommer att synas. Mellanstadieskolor? Plastkirurgsmottagningar? Ja, jag driver med the King of Pop.

På en långresa kom jag att träffa på två mycket trevliga amerikaner. De hade en del sköna historier att berätta; de flesta innefattade droger och att USA borde kriga mindre. Vi kom att tala om kulten kring just Elvis och alla gånger som han setts i servicebutiker.
En av dem kontrade då med en artikel, som han hade läst för ett tag sedan. Den handlande om en dam i 50-årsåldern som hört av sig till en tidning med nyheten att Elvis hade uppenbarat sig hemma hos henne. Wow!
Man hade skickat dit en reporter och en fotograf. Dessa fick kika in i tantens kylskåp. Där på kylskåpsdörren fanns något, som med lite god vilja kunde tolkas som en Elvissiluett – i grönt, luddigt mögel.
Jag skrattade så jag grät.

På tal om Elvis och Michael: Kanske den äldre har ett och annat att säga den yngre om det där äktenskapet med Lisa-Marie? Ska vi tro att han inte är alltför nöjd? Ska vi rentutav dra slutsatsen att Jacko inte får hänga på nästa gång Elvis ska ner till 7-Eleven för att köpa en gigantisk cheeceburgare?

Vila i frid era tokstollar!

Hon vill inte

Min råttsnokshane vill så gärna para sig med råttsnokshonan. Hon verkar varken imponerad eller villig. Jag tänker mig att något/några av nedanstående alternativ kan vara anledningen:

• Hon är trött
• Hon har huvudvärk
• Hon är helt enkelt inte kåt
• Hon vill hellre prata
• Hon anser att sex hör äktenskapet till
• Hon är mer intresserad av att åka till IKEA eller Hemtex. Om dylik resa genomförs tillsammans med honom kan hon tänka sig att diskutera utsikterna för parning

Eller så spelar hon bara hard-to-get.

Min dag

Idag när jag torkade ändan på 6-åringen så utbrast hon i ett glatt: "Grattis på födelsedagen!"

Solen har skinit på mig. Jag har suttit på altanen och tittat ut över Hakefjorden; glad över att vara på Tjörn som jag tycker så mycket om. Vi har varit nere vid vattnet och badat och fiskat krabbor. Vi har ätit god mat och ätit tårta och druckit kaffe.

Nu ligger havet spegelblankt och jag ska snart gå och lägga mig.

Det har varit en härlig dag!

Hos tandläkaren

Man vet att det var länge sedan man var hos tandläkaren, när hon hunnit bli gråhårig och skaffat läsglasögon.
Man vet att det var längesedan förra gången, när tandläkaren utbrister "Här är massor av tandsten!"
Man vet att det var längesedan förra gången, när tandläkaren påpekar att "Det var tre år sedan sist!"

Det visade sig också att det var några trasiga plomber förutom den söndriga tanden?

Det var lite för mycket att hinna med nu när det skulle skrapas tandsten och putsas idag. Kunde jag tänka mig att vänta med borrandet, slipandet och lagandet tills efter semestrarna?
Jag svarade ja lite för snabbt och entusiasiskt. Vi skrattade båda.

Uppskjuten smärta är bra smärta.

Krabba för krabba - tand för tand

Är det bara för mig som framgångar ofta följs av bakslag?
Härom veckan kom jag till Ellös på Orust lagom för att se min mammas man landa en fångst på ca 50 krabbor. Fick jag några? Så många jag ville. Jag bestämde mig för att 12 stycken var en jämn och fin summa och dessutom det antal som jag hade lust att skrubba av och sedan koka.

Koket gick bra och sedan dukades det till fest.

Ungefär halvvägs in i måltiden biter jag i något hårt. Jag spottar ut och äter obekymrat vidare.

Senare på kvällen känner jag mig med tungan i bakre delen av överkäken. Det måste ha fastnat något för det känns kantigt och vasst där det borde vara runt och slätt.
Ni har säkert alla redan gissat rätt. Jag hade bitit av en tand. Cirka en tredjedel av sista kindtanden innan visdomstanden är av.

Om ett par timmar ska jag vara hos tandläkaren. Det är troligt att en försvarlig del av min skatteåterbäring kommer att hamna i hennes börs.

Jag har sju krabbor kvar i frysen. Jag är inte så sugen längre faktiskt.