Idag petade 3-åringen in en ärta i näsan i syfte att få komma till sjukhuset. Det är nämligen spännande att åka till sjukhuset.
– Blås ut luft genom näsan så att ärtan flyger ut, försökte jag.
3-åringen drog in luft genom näsan och ärtan flyttade sig ytterligare en bit in.
Både min fru och jag försökte med pincett få grepp om ärtan, men den satt för långt in.
Till sist fattade 3-åringen att näsan inte bara går att andas in med utan även ut, och se på rackans; ärtan flög en meter innan den landade.
Trots den lyckliga utgången vill jag ändå rikta ett far ända in i pipsvängen till Astrid Lindgren var hon än befinner sig!
Australienbloggen flyttar till Vagabond
11 år sedan
6 kommentarer:
Jag tror att "stoppa in saker i näsan" är en fas som alla barn måste gå igenom. Tips om hur man får ut sakerna borde stå i handböckerna från BVC!
Far ända in i baljan, Astrid =).
Själv vågar jag inte låta min dotter se på Lotta på Bråkmakargatan, det räcker med de grejer hon själv hittar på, det behövs ingen ytterligare inspiration tack. 3-årige gossen gillar Emil, det måste bero på att han känner att de har nåt gemensamt...
Lasarettet sa vi när jag bodde i stan.
Stoppa genast undan all Astrid Lindgren-relaterad litteratur och film och ersätt med Teenage Mutant Hero Ninja Motherfucker Turtles.
Det värsta som kan hända då är att du halkar på nån gammal pizzakartong eller nåt..
Astrid Lindgren har och fortsätter inspirera på många sätt! En liten tjej jag kände stod en dag redo på balkongen med ett paraply för att hoppa fallskräm.... ; )
p.s. jag har ny bloggadress
Testa "the parent´s kiss" nästa gång. Man blåser in i barnets mun medan man håller för den oproppade näsborren och ärtan poppar (oftast)ut!
Skicka en kommentar