Djuriskt gott kaffe

Jag är nyfiken på nya saker, speciellt mat och dryck. Jag är heller inte främmande för att betala lite mer för något som jag kan misstänka är lite godare än det som vanligen bjuds. Det är kanske därför som jag är en sån sucker för gårdsbutiker.

I den väldigt stora och stökiga gårdsbutiken, som kallar sig Ica Maxi hittade jag igår en ny sorts kaffe. Det var ett kaffe från Arvid Nordqvist Classic. (Just Classic lär vara det märket som stockholmare dricker mest. Är det någon som kan bekräfta eller dementera?) Detta kaffe kostade 45 kronor istället för de vanliga sorterna, som låg på 27-28 kr paketet.
Nu lägger ni era huvuden på sned, klipper med ögonfransarna och utbrister: ”Men varför då?”
Jo, detta var Classic Selection Kenya Tatu och är ett så kallat ursprungskaffe, dvs du får som konsument reda på var kaffet kommer ifrån. Istället för att sälja kaffe med endast diffusa ledtrådar om var plantagen/plantagerna ligger erbjuds vi konsumenter kaffe med ursprungsland angett och inte sällan finns även ett rättvisetänkande med.
Jag valde som sagt sorten från Kenya, eftersom paketet så trevligt ut.


Hur smakade det då? Det var faktiskt ett jättegott kaffe; fylligt och med en fin eftersmak. Jag kan absolut tänka mig att köpa fler paket. Dock kommer jag nog att spara det för lite "finare" tillfällen, och inte slösa bort det på en kopp på stående fot i förbifarten.

Jag tog mig en funderare på varför det smakade så gott. Var det vetskapen att detta var ett finare och dyrare kaffe, som var orsaken? Man vill ju inte erkänna för någon eller för sig själv att detta smakar likadant som de billiga märkena för 21 kronor paketet.
Nu vill jag visserligen inte kalla mig själv för kaffeconaisseur, men lite känsla för hur det ska smaka har jag ändå. Varför tilltalade detta kaffe mig? Vad var det i smaken, som fick mig att nicka gillande?
Svaret fanns på förpackningen. Efter det vanliga dravlet om noga utvalda bönor från varma, fuktiga sluttningar hittade jag följande text:

”Det är emellertid urinextrakt från savannens djur, som ger detta kaffe sin härliga, säregna smak.”

Ser man på! Jag läser vidare. Tydligen är det så att man samlar in stänk av urin utmed djurstigar. Sebrakiss utgör merparten av det urin som finner sin väg till våra kaffekoppar (därav sebran på paketet), men även andra djurs kiss finns med:

”Räkna också med variationer över året. När gnuerna vandrar i anslutning till våra plantager under senvintern kommer kaffet att få en om möjligt mörkare färg och fylligare smak, medan perioden maj-juni kommer att präglas av gasellernas brunst, vilket ger ett ljusare och mer lättdrucket kaffe.”
Det stannar inte vid det. Till jul planeras en special edition:

”Lagom till julskinkan kommer Du att kunna dricka Classic Selection Kenya Tatu featuring Masaj.”

Bara det får ju en att längta lite extra till den mörkaste delen av året.

Snart i en kaffekopp nära dig?

Vilken sorts kaffe dricker ni helst?