tisdag 2 februari 2010

Familjens barnvaktsledare sägs upp?

Det finns ett antal mer eller mindre frivilliga barnvakter när våra småttingar behöver passning. Mest frivillig är min mamma. Hon älskar att ha ungarna hos sig.

När jag roade mig i Stockholm så firade 4-åringen därför helg hos sin farmor.
Väl hemma igen förhörde jag mig hur bortavistelsen hade förflutit. Jag fick höra en glad berättelse om hur roligt det var att leka med farmors dockor, att våfflorna med sylt och grädde var så smaskiga att man var tvungen att äta flera stycken och att det inte var så noga med läggtiden.
Dessutom hade farmor haft popcorn, som i 4-åringens värld är ett måste för ett lyckat fredagsmys.

Allt verkade ha gått utmärkt alltså och jag kunde ha lämnat det där. Istället fick jag ingivelsen att ställa frågan: ”Vad fick du för lördagsgodis?”
4-åringen tittade på mig med tårfyllda ögon.

Hon: Det blev inget godis.
Jag: Glömde farmor bort det?
Hon: Jag vet inte.
Jag: Men vad hände på lördagen då?
Hon: Det blev aldrig lördag hos farmor. Det blev söndag direkt.

Jag tror att jag måste ta ett allvarligt snack med mamma…

3 kommentarer:

Ia sa...

Hi Hi =)

Potatishäxan sa...

Underbara barn! =)

Sangvinisk sa...

:D :D :D