Brian Wilson, Göteborgs konserthus den 30 augusti 2009

Så kom dagen för spelningen med Brian Wilson. Brian skrev så gott som alla hits Beach Boys hade, arrangerade sångstämmor och uppträdde live med dem.

Dessvärre reducerade psykisk sjukdom och brukande av diverse droger; både av det slaget som doktorer skriver ut och de som man köper av någon på gatan, Brian till en grönsak. Nu mår han betydligt bättre, men att han över huvud taget kan turnera är ett mirakel.

Jag gick dit med ganska låga förväntningar. Att jag dessutom kände av lördagens kräftskiva gjorde inte det hela bättre.

Det negativa först: Brian satt ner under hela konserten och såg i ärlighetens namn ganska trött ut, men med tanke på det jag skrev ovan så var jag egentligen inte överraskad. Hans röst är inte heller var den vad, men ibland glimmade han till. (All Summer long slaktades men God only knows satt perfekt) Gitarristen Jeff Foskett täckte upp det höga sångregistret och var också beredd när Brian missade en rad.
Givetvis fanns en teleprompter på Brians keyboard med sångtexterna. Det var på den som Brians ögon vilade så gott som hela tiden. Herregud, alla i hela salen; vi, bandet och scenarbetarna visste att nästa ord var Surfin’ men Brian sneglade oroligt på sin skärm. Hade man gått ut och frågat killen som dukade av kaffekoppar och urdruckna ölflaskor efter pausens förfriskningar, så hade han vetat att nu ska de sjunga ordet Surfin’ om två takter.
Men som sagt, med tanke på Brian Wilsons historia så är allt förlåtet och han var älskad från första stund när han klev på scenen.

För jäklar vad bra det var! En stor anledning var hans band; tio snortighta proffsmusiker som inte missade en ton och fick alla klassiker att låta som de skulle men med dagens klara ljudbild.
Den största anledningen var ändå den fantastiska låtskatt som herr Wilson sitter på. Jag har skrivit tidigare här på bloggen att Brian Wilsons bidrag till modern musikhistoria absolut vad gäller komponerande befinner sig på samma höra nivå som Lennon-McCartney och Paul Simon.
Den ena hiten efter den andra radas upp, och jag frågare mig själv flera gånger: ”Tar han också den redan nu! Vad ska han spela som extranummer då?”
Jag hade inte behövt oroa mig. Det räckte till och blev över.

Jag är väldigt glad att jag kom iväg och idag spelades det enbart musik med Beach Boys varvat med Brian Wilsons solomaterial här hemma.