måndag 2 november 2009

Påklädd eller avklädd?

Min dotter ställde ju frågan vad vi skulle ha för kläder på oss, när jag spelar med nya bandet. Jag associerade genast tillbaka till det tidiga 00-talet då jag spelade i ett annat coverband. Vi hade scenkläder och Jesus såna kläder! De var specialsydda åt oss för ett tillfälle då vi skulle föreställa ett dansband. Sedan fick de hänga med ett tag till…
Det största problemet var att det var inte alldeles självklart att det var en parodi med genren: Man kunde ta oss på allvar och tro att vi trodde att vi var tuffa. Åtminstone drömde jag mardrömmar om det.

Så här stilig var jag. Notera att jag spelar iförd ett gristryne. (Det var svettigt att spela med tryne så det åkte av efter andra låten.)

Allt detta kom alltså tillbaka till mig sekunden efter dotterns fråga. Mitt svar kom därför spontant: ”Jag hoppas innerligt att vi inte ska ha några kläder!”, vilket ju givetvis väckte stor munterhet hos resten av familjen.

Nu finns det faktiskt en överhängande risk att vi kommer att klä ut/upp oss till vårt första framträdande. Vi kommer nämligen att djupdyka ner i det unknaste av musikdecennier: 80-talet. Vadderade axlar någon?

5 kommentarer:

Nonsensakuten sa...

One word: Seglarskor. Glöm inte dem...avspänt, lyxigt, världsvant...

Annika sa...

Jag vill se dig locka håret. Hehe. *hehe*

linda sa...

jaaaa 80-tal!

Mrs Li sa...

Jag har en hel kartong med lösa axelvaddar i olika storlekar. Ska jag skicka över några?

Pseudonaja sa...

Nonsens: Seglarskor ja... Är det såna där Docksides som alla skulle ha ett tag?

Annika: Fat chance...

Linda: Är det "ditt" decennium?

Mrs Li: Jag kanske tar ditt erbjudande på allvar om det skall dressas upp. :)