Väntar

Åter igen sitter jag och väntar. Jag måste gå till mappen på datorn med alla ansökningar för att se vilket jobb i ordningen, som jag väntar besked om. Det har varit en lång resa och en ganska trist sådan också. Ingen i stil med och när jag klev på tåget visade det sig att just den dagen bjöds alla passerare på gratis champagne. Snarare har det handlat om inställda avgångar, otrevlig personal och tåg som lämnat stationen med mig stående kvar på perrongen.

Jag försöker rannsaka mig själv. Har jag sökt rätt arbeten? Hur beter jag mig på intervjuerna? Hur jag än vänder och vrider på det kan jag inte komma på någon anledning till att det gått så dåligt. Kvar finns otur och dålig timing.

Nu väntar jag alltså på att telefonen ska ringa. Det var sagt att de skulle bestämma sig i torsdags eller senast på fredagen. Det luttrade och cyniska i mig visste att det antagligen skulle dröja en bit in i nästa vecka, och här är vi nu.
Jag borde lägga energi och tankekraft på något annat så länge. Ändå stirrar jag på en telefon som inte ringer.