fredag 2 juli 2010

Egentid

Så plötsligt slår den ut sina stora, vackra kronblad och blommar: Egentidsliljan.
Jag var inte ens beredd när det hände. I ett slag försvann alla familjemedlemmar, som sitter ner och kissar till, affären. Jag han knappt säga hej.
Bara du och jag kvar då, sa jag till lillkillen, som i samma ögonblick gnuggade sig i ögonen. Det kan väl aldrig vara dags för middagslur redan, tänkte jag. Det var det. Efter två minuter av lama protester somnade han.

Men vad ska jag göra nu?

2 kommentarer:

Howdy Sailor sa...

SOV!

När du har chansen.

A sa...

Jag vet!